andra bandmötet

Kan ha varit lite att ta i.... På något sätt känns det som att ordet bandmöte i våra kretsar blir en täckmantel för fest eller i detta fall efterfest. Detta ska dock inte bagatelliseras, mycket handlar ju om inspiration eller som Robot brukar säga (som den söderböna han påstår sig vara) "inspi"...

Kvällen började på överraskningsfest som huserade vid Östermalmstorg. Min gamla klasskamrat och numera kamrat fyllde tjugofem så vi skulle fira henne americanmoviestyle. Insåg dock snabbt att det klassiska "SURPRISE"- utropet inte skulle fungera lika väl i Sverige så vi "wooa":de mest och vevade lite trött med händerna. Det gick lika bra, faktiskt. Som det äkta band vi är snålade vi inte med våra drickaflaskor och strupen var lyckligtvis inte torr vid många tillfällen. Festen eskalerade till ett mayhem av dans, dryck, sång, kroppskontakt och resulterade i en vit soffa som färgades röd. Vanligtvis gillar vi ju rött (hjärtat till vänster och allt det där) men vitt tyg och rödvin gjorde oss till mindre populära gäster. Jag skriver "oss" trots att det finns en "bov" i dramat, men är man ett band så är man. Solidaritet, ni vet!

Bandmötet eller efterfesten ägde rum i Robots residens. Där drack vi mest vin, lyssnade på musik, såg på Robots brottningsmatch och deckade fyra styck i en och samma säng. Morgonen efter var vi omänskligt bakfulla, jag låg vaken i en timme med huvudvärken från helvetet och avled av ljuset som var resultatet utav gardinslösa fönster. Väckte efter ett tag de andra själarna. Halsade vatten, klöktes utav Ignatius andedräkt, fick rösti att mumsa på, bevittnade en tv-spels-session och släppte ut gaser. Ungefär så. Sedan promenerade jag och Ignatius hem, hurrade vilt när vi hade råd med en varsen Mer och ett Sport-choklad (produktplacering; vill ni sponsra oss?) fortsatte bakfulla med blöta kläder i händerna och utan balanssinne medan folk åkte längdskidor och var hurtiga. Vår söndag tillbringades istället i en tjugofyra timmar lång sked. Välbehövd.
Eran favoritbandmedlem, Patches.